Uttalelser om Sosiologisk Årbok

Vurdering af Sociologisk Årbok 19–20 årgang (190840/V20)

Vurderingen bygger på en læsning af årgang 19 og årgang 20 udgivelserne af Årboken.

1. Tidsskriftets formål og redaktionelle profil

Tidsskriftet kan bedst karakteriseres som et bredt sociologisk – nordisk – tidsskrift. Det har profileret sig som et kritisk orienteret tidsskrift, hvilket vil sige at det lægger vægt på at bringe frem bidrag, som er relevante fra en kritisk teoretisk synsvinkel; det skal ikke forstås således at tidsskriftet kun bringer artikler der har tilknytning til den internationale tradition Kritisk Teori, men som på tilsvarende måde holder drøftelser af samfundsstruktur og samfundsform som baggrundstæppe for erkendelser af konkrete sociale problemstillinger i nutiden. Denne profil fastholdes igennem løbende drøftelser af de klassiske sociologers budskaber til nutiden. - Tidsskriftets orientering er i sammenligning med de fleste andre nordiske og internationale sociologiske tidsskrifter er stærkere teoretisk markeret, mens artikler, der har karakter af publicering af enkeltstående empiriske undersøgelser ikke er prioriteret særlig højt.

2. Redaktionens og redaktionsrådets sammensætning

Redaktionen er sammensat af norske sociologer fra forskellige faglige miljøer, hvilket åbner for at interessen i det sociologiske tidsskrift ikke kun defineres ud fra fagsnævre sociologiske miljøer i Norge, men i kraft af redaktionens spredning på tværfaglige miljøer bliver tilgangen til forskningsområdet præget af grænseoverskridende perspektiver på de teoretiske sociologiske diskurser.

Redaktionsrådet har på lignende måde deltagere fra tværfaglige fagmiljøer; dertil kommer at redaktonsrådet har internationalt kendte sociologiske fyrtårne fra Sverige, Finland, Danmark og England. Det må også anses for en styrke at redaktionsrådet i sin midte tæller en af Norges mest internationalt anerkendte sociologer, Dag Østerberg.

3. Tidsskriftets faglige bredde i forhold til fagfeltet og tilgrænsende områder

Som nævnt under rubrikken om Årbokens profil er der tale om et bredt teoretisk orienteret sociologisk tidsskrift. Det kan næsten ikke undgås at et tidsskrift med en så omfattende fagområdeprofil kan komme til at virke arbitrær i sine valg af hvilke diskussioner der bringes. Imidlertid fremtræder Årboken meget bevidst i sin søgen efter norske og nordiske bidrag, der kan melde sig ind i væsentlige internationale positioner – det sker bl.a. ved at bringe bidrag fra nulevende og tidligere klassiske internationale sociologer (eks: H.S. Becker, Anwar Shaikh, Hildur Ve, J.P. Roos, J. Urry m.fl), som stiller norske bidrag i relief og fremkalder kontinuitet i sociologiske teoriudviklinger.

4. Videnskabelig kvalitet

Tidsskriftets artikler i de to læste årgange gennemført reviewede i form af åbne reviews. Der er i alle bidrag tale om en høj kvalitet i form af tætte drøftelser til internationale spidsdiskussioner i sociologien. Balancen imellem at bringe artikler af velrenommerede norske og internationale sociologer og yngre norske bidragydere tjener generelt til at højne det faglige ambitionsniveau. Enkelte artikler er skrevet på engelsk, men ellers er sproget nordisk og det må forventes at citeringer fra tidsskrifter primært finder sted i det nordiske sprogområde. Generelt set er den videnskabelige kvalitet høj og bærer på ingen måde præg af at bestå af bidrag, der ikke har kunnet finde optagelse i meriterede engelsksprogede sociologiske tidsskrifter.

5. Tidsskriftets betydning for udviklingen af forskningsfeltet på nationalt og på nordisk niveau

Der er ingen tvivl om at Årboken bidrager til at fremme særlige norske – og nordiske – teoretiske vinkler på kritisk sociologi. Årboken balancerer imellem fastholdelse af almene internationale teoretiske temaer og optagethed af f.eks. særlige norske – nordiske – forskningsmiljøer. Eksempelvis bringes nr 3-4 2006 en artikel om Genesis for norsk sociologi – en artikel som tjener til at fremhæve hvilke særlige udgangspunkter norsk sociologi har for at deltage i de internationaliserede teoridrøftelser.

Årbokens betydning for kritisk sociologisk teoriudvikling i Norge og Norden er efter undertegnedes vurdering indlysende: den modvirker nyere sociologis tendens til fragmentering og opløsning i bindestregssociologier. I betragtning af tidsskriftets profil og ambitioner kan det måske undre at der ikke i højere grad er åbnet for metodologisk orienterede bidrag omkring spørgsmål som kontekstualitet og almen teoriers status i sociologien. Men det hører vel til omkostningerne ved at have en meget bred fagområdeprofil – vigtige delområder må periodevis nødvendigvis fremtræde som forsømte

6. Tidsskriftets spredning i relevante forskningsmiljøer i og uden for Norge

Jeg ser mig ikke i stand til at finde brugbare citationstællinger eller andre kvantitative evidensmålinger på tidsskriftets spredning.

7. Tidsskriftets plads i forhold til andre tidsskrifter på området – overlap o.l.

Som det fremgår af ovenstående vurderinger er der i kraft af fagområdets bredde selvsagt overlap til andre nordiske sociologiske tidsskrifter – som f.eks. Sosiologi i dag, Sociologisk Forskning, Dansk Sociologi m.fl. Men fordi genren er bred pr definition og pr intension vil det være umuligt for et enkelt nordisk tidsskrift at være fuldt dækkende. Men årboken har på trods af disse overlap sin egen ”outstanding position”, som det tidsskrift i Norden, der mest lægger vægten på kritisk teoretiske bidrag og på overordnede samfundsmæssige teoridiskurser. På denne måde er Årboken komplementær til de typiske nationale sociologiske fagtidsskrifter (Sociologi i Dag, Dansk Sociologi og Sociologisk Forskning), som i højere grad bringer artikler på basis af afgrænsede empiriske undersøgelser.

Sammenfatning:

Jeg finder Årboken som vigtig for en international profilering af sociologiske forskningsmiljøer i Norge – og Norden – og især for at fastholde en selvbevidst deltagelse i overordnede samfundsteoretiske diagnoser af nutiden. Det videnskabelige niveau er højt og redaktionen har en sammensætning som virker kompetent i forhold til tidsskriftets ambitioner og profil. Skulle man efterlyse noget er det at årboken i lidt højere grad reflekterer over sin egen profil og kernefagområder. Men samlet set bidrager årboken til at udfylde en videnskabelig funktion, som ikke med samme kvalitet og prioritet ville kunne varetages af andre nordiske tidsskrifter .

4

Utlåtande beträffande innehållet i Sosiologisk Årbok 2006 och 2007 (190840/V10)

Tidskriftets formål og redaksjonelle profil samt redaksjonens sammensettning

Sosiologisk Årbok är en tidskrift som ges ut av de fyra norska universitetens sociologiska institutioner tillsammans. Syftet är att vara ett organ för kritisk samhällsvetenskap och att främja en facklig bredd och alternativa teoretiska och empiriska perspektiv. Årgång 2007 var den tjugonde årgången av tidskriften, vilket vittnar om att den fyller en viktig funktion. Redaktionen har sin tyngdpunkt vid Oslo universitet men i redaktionen sitter också folk från ett flertal högskolor i Norge. Huvudredaktören, Per Otnes, är en välmeriterad senior forskare, men i övrigt har jag ingen möjlighet att uttala mig om redaktörernas kvalifikationer.

Tidskriftets faglige bredde, kvalitet, funksjon och betydning

Tidskriften ges ut med fyra nummer per år, men i de två årgångar som jag har granskat har utgivningen skett genom två dubbelnummer per år. Helhetsintrycket är att artiklarna uppvisar en stor innehållslig bredd och också en formmässig variation som är stimulerande. Innehållsmässigt publiceras både teoretiska och empiriska arbeten, dock med en viss övervikt för de teoretiska artiklarna. Endast en av artiklarna presenterar något kvantitativt empiriskt material. Andra empiriska artiklar är främst ett par fallstudier. Ett mellanting mellan teori och empiri är ett ganska stort inslag av vetenskapshistoriskt orienterade artiklar till exempel om den norska sociologins ursprung eller om norska ekofilosofer bl. a. Andra områden som återkommer i fler nummer är en kritisk granskning av ekonomisk teori.

Ett positivt drag i tidskriften är att man lämnar utrymme för artiklar av varierande längd, såväl lite längre artiklar (upp till 40 sidor) som kortare. Ett annat intressant grepp är att publicera omtryck av speciella artiklar (t ex en av Hildur Ve från 1977 och en av Howard Becker från 1967). Detta är ett intressant och lyckat inslag. Man har också några korta intervjuer.

Man kan säga att ambitionsnivån på artiklarna är varierande. Men artiklarna håller enligt min bedömning genomgående en rimlig kvalitet och vad jag kan finna finns det inga artiklar som inte håller måttet. Till kvaliteten bör också räknas att de flesta artiklar tar upp intressanta och originella ämnen och att tidskriften, enligt sina ambitioner, ger utrymme för alternativa perspektiv.

Min bedömning är att Sosiologisk Årbok därmed fyller en viktig funktion i norsk och skandinavisk sosiologi genom att ge utrymme för en större bredd såväl i fråga om innehåll som form än de flesta andra jämförbara tidskrifter. Det är viktigt att det finns tidskrifter som delvis går på tvärs mot en allt mer strömlinjeformad inriktning på vetenskaplig publicering.

Därför är det också min bestämda uppfattning att en tidskrift som Sosiologisk Årbok bör komma i åtnjutande av stöd från Norges forskningsråd.